21 februari 2018

Dina och mina kundbehov.


Var på presentationen av E-barometern idag (i Borås). Mycket givande att se trenderna, som klart och tydligt pratar om e-handelns allt viktigare roll. Men en sak slår mig. När nu alla blir allt bättre på att ta reda på, kanalisera och göra affärer på kundernas medvetna behov, vad görs för att skapa de nya behoven? Eller ger e-handeln upp detta?

Först lite intressant statistik från e-barometern:
1. Köpcentra ligger risigt till, den köpstarka gruppen unga kvinnor lämnar de fysiska storhandelsplatserna för mobila enheter (19 % förflyttning).
2. Livsmedel har visserligen liten marknadsandel på e-handel, men dels växer andelen, dels följer så mycken annan handel just detta segment. Kommer att påverka oss mycket i framtiden. Här gäller det att hänga med.
3. Logistiken är problembarn nummer ett. Fortfarande. Framför allt handlar det om kundernas förväntan på leverans, som ligger för lågt i förhållande till nöjdhet. Vem löser detta i framtiden och därmed får ett stort försprång?
4. Nästan mest intressant är att även om e-handelns egen tillväxt ligger kvar på 15-17 %, så är dess andel av den totala handelstillväxten i Sverige extrem stor (hela 83 %). När kommer en stagnation (och eventuellt nedgång) av köp i fysisk butik? Vad innebär det?

Vilka behov kommer?
Algoritmer, personas, databaser, nyhetsbrev och logistiska utmaningar i all ära. Möjligheterna att dels analysera kundbeteenden, dels styra utbud och erbjudanden mer personligt är hela tiden styrt av det vi vet och tror oss veta om kundkonsumtion. Fast. Det som jag som marknadsförare fått inpräntat är ju att det är två olika typer av behov vi hela tidens ska svara upp mot: kundernas medvetna behov (drömmar, önskemål m m) OCH de behov kunden inte vet att hen har. Det latenta, det omedvetna, det okända definieras nästan aldrig av kunden, utan av visionärer och drömmare. Hur ska e-handels aktörer och andra kunna arbeta med de nya och föränderliga om samtidigt nästan allt som görs idag utgår från kundanalys (som baseras i de medvetna behoven)? Detta tycker jag är något som modern marknadsföring i många avseenden verkar ha glömt.



Använd innovatörerna
Startups, innovatörer, apputvecklare med flera är de som vet, inte kunderna. Så hur ska vi veta och förstå vad som är nästa stora grej? Och hur berättar vi det för kunden, så att kunden förstår att detta egentligen är ett behov? Jo, content är ett sätt, men det saknas inkluderande berättelser där ute... Jag tror att den som kan hitta metoder för att vara i förändring och samtidigt kommersiellt kunna rida på den vågen är en stor vinnare i framtiden. 

9 februari 2018

Behövs ett "bättre" språk?

Funderar ofta på vad som är ett bättre språk. Delvis kan detta kanske definieras endast subjektivt, samtidigt som den stora sociala grupp som vi svensktalande tillhör har ett behov att se till att vi förstår varandra och därför definierar "bättre språk" med grammatik med mera. Fast för mig som yrkesarbetande skribent finns andra aspekter på bra.


Att vara en god skribent (i mitt fall både på svenska och på engelska) innebär att kunna mer än bara grammatik. Ett "bra" språk är ett som inte bara fungerar bra för mina uppdragsgivare, utan som ger mer. Mer djupt och bredd i budskap, målanpassning och effekt. Enkelt uttryckt krävs att veta vilken nivå du ska lägga språket på för en given målgrupp. Detta skapas genom till exempel stilistik, kunskap om idiom och en allmän språkkänsla.

Samtidigt är det moderna inom språkvård att inte vara "språkpolis", utan att acceptera att olika människor använder språket på olika vis. För det är språkbruket, inte regler någon kommit på, som avgör vad som är korrekt eller inte. Därmed tolererar vi till exempel anglosaxismer (både ord/uttryck och meningsbyggnad) på ett helt annat vis idag än förr. Fast det är här min ambivalens ligger. 

För som språkvårdande skribent måste jag å ena sidan hela tiden hänga med i trender och utveckling (med kunskap om hur ett språk historiskt förändrar sig). Å andra sidan måste mina texter alltid fungera avseende budskap och mottagare. Och alla professionella skribenter av klass vet att språknivån skiftar hos mottagarna. Därför är bland annat det smartaste sättet för en marknadsförare att skriva på det enkla, men stilistiskt utvecklade språket. Här avstår vi från för många krångliga ord, vi skapar snygg kronologi och använder vissa ord som stöttar helheten extra mycket. Det vill säga ett förhöjt språk ("bättre"?) anpassat efter syfte och behov för stunden.


Alla kan vi berättandets konst och i detta ingår språket. Grunderna har vi alla. Dock krånglar många till det i alldeles för hög grad. Jag tror att detta beror på okunskap eller möjligtvis omedvetenhet. För att få kommunicerat det du innerst inne avser, måste du veta varför du vill säga något, vad du vill säga och till vem. Och så måste du veta hur du ska göra allt detta.

Min slutsats är att ett "bättre" språk, är det medvetet anpassade språket, som så mycket som möjligt förenklar kommunikationen. Det låter enkelt, men tack och lov innebär det mycket kunskap. Min strävan med ett bättre språk är att enklare kommunicera, men att samtidigt inte vara simplare i ordval eller meningar. Och uppenbarligen är detta något som kräver tid och kunskap.

Så. Vad innebär ett "bättre språk" för dig?

Och. Är du intresserad av mig som yrkesperson/journalist/copywriter kan du läsa mer om det när du klickar här. Då kommer du till min firma-sida på nätet.

1 februari 2018

Självkörd utveckling.

Har du koll på hur trafikmiljön kan komma att förändras i våra städer inom en mycket snar framtid? "En teknikförändring lika stor som när vi gick från häst och vagn till bilar". Det säger forskaren Anna Pernestål Brenden i Vetenskapens värld från förra året. Ett program om självkörande bilar på SVT. I samma program säger forskarna tydligt att det är en god framtid vi möter - säkrare, enklare och lugnare.

Först ett kort citat från Anna ur programmet.


Jag har skrivit om en del andra konsekvenser av självkörande bilar förut, du kan läsa om det om du klickar här.

Det intressanta är inte att det snart kan finnas självkörande bilar på våra gator. Det intressanta är kopplingen till annan teknik, till mobila plattformar som gör vår mobilitet enklare genom att hjälpa oss att planera enklare. Det i sin tur skulle troligtvis göra mycket till gammal historia, däribland till exempel trängselskatt, de många dödsolyckorna på vägarna, luftföroreningar och köer. Bara detta att antalet fordon mycket drastisk kan minska gör att stadsmiljöerna (utan en massa parkerade bilar/en bils vanliga sysselsättning) kunde göras tätare, grönare, säkrare med mera. Tänk - alléer med träd i stället för bilar utmed gatorna...

Naturligtvis kan det uppstå en rad nya problem, men den den nya tekniken har förmågan att lösa även dem.

Här hittar du hela avsnittet från Vetenskapens värld, delen om självkörande bilar finns mellan 4:00 och 21:50. (Avsnittet kan ses fram till 16/5 2018)

30 januari 2018

Street-känsla hemma?

Passa på. Köp lite äkta och trendig gatukänsla.
En vet aldrig när priserna går upp till riktigt höga höjder. Nåja, än så länge är det rätt billigt att köp bilder av mig. Du kanske vill ha en själv, till exempel spårvagnen med den där speciella Göteborgskänslan. Eller någon annan favorit att ge bort om present?

Här tre av de bilder som vänner och andra visat störst intresse för. 

Jag trycker dem på Crimson, på blankt beständigt fotopapper. Sedan kan jag även de till att de monteras på styv kapa-skiva, för bästa upplevelse. Eller så svarar du för montering själv.
Mina bilder säljer jag för närvarande i 50 x 70, 40 x 50 eller 30 x 40 (cm), för 1750:-, 1000:- respektive 800:- (alla priser inkl moms). Jag brukar rekommendera passepartout, då bilderna kommer mest till sin rätt då. Enda undantaget är just min spårvagnsbild.
Jag signerar och numrerar bilderna, eftersom jag inte vill sprida dem i stora serier (lite stolthet har jag).

Hör bara av dig till mig så kan jag fixa det mesta.

Approaching tram

Looking for the rabbit 2

Destination dreaming
Jag säljer nästan alla de bilder som du kan hitta på mina foto-sidor. Du hittar fler bilder här:
GFN street på Wordpress
eller här
GFN street på Flickr

Kom ihåg, den här typen av bilder är väldigt trendiga just nu...

28 januari 2018

Tre väggar.

Så har jag haft mitt vernissage på gatufotobilder. På de tre väggarna fick jag till slut upp mina 41 bilder (hade planerat för 42, men...). London, Chicago, Berlin, Lissabon och Göteborg. Och jag har redan sålt bilder, så det får nog räknas som lyckat.

Det var förra tisdagen som öppnandet av utställningen skedde, i Konstklubben på SVT/SR i Göteborgs regi. Har ofta sett bilder på deras väggar, inte trodde jag att en dag var det min tur. Redan fått fin respons så jag känner mig ok, även om en som kreatör alltid ser de små detaljerna som stör. Nå, jag är ändå nöjd.

Här är några bilder jag tog, när utställningen var färdighängd. Enjoy.
Göteborgsväggen


Chicagoväggen


London/Lissabon/Berlin


London/Lissabon/Berlin

24 januari 2018

Fuktigt på två sätt.

Är hon våt eller blöt?
"Pink water dance".


Märkligt detta med synonymer, att vi på svenska ibland har två helt olika ord fast med i princip samma betydelse. 
Jag har tidigare berättat om orden trasig/sönder och på uppmaning från Dorotea kommer här orden våt/blöt.

Det är idag mer än personlig uppfattning om det finns en skillnad på orden våt eller blöt - och på hur du använder dem. Ursprungligen betydde blöt något annat - att vara vek. För när ordet blöt har ursprung i överförd upplevelse av mjukhet, kommer ordet våt direkt från samma ord som vatten. Kanske kan detta tolkas som att de två orden kan användas olika, men de allra flesta jag känner gör ingen skillnad på dem. 

Gör du? 

Blöt. Våt eller vattensjuk. Detta är ett ord som vandrat en hel del, både i uttal och i betydelse. På fornsvenska blöter, men med delvis annan betydelse - mjuk, svag eller veklig (jämför med ordet blödig).  I uttalet troligtvis ett mjukare t (jmf med danskans blød med betydelsen mjuk). Troligtvis från medeltyskans blôt med betydelsen utblottad eller fattig (liknar svenskans blott). Dock är ordet besläktat med ett urgrekisk ord som har betydelsen mjuk av fuktighet.

Den nuvarande betydelsen började användas från mitten av 1600-talet.

Våt. Blöt eller fuktig. Om jag säger att ordet har direkt koppling till ordet vatten, förstår du säkert sammanhanget. På fornsvenskan hette detta adjektiv väter. Det finns gamla svenska lokala namn med detta fornsvenska ord väte (med betydelse sjö eller vatten) som del, till exempel i Vätahult (stugan vid vattnet) eller Vattlång (långa sjön).
Ordet har sitt ursprung i germanska och även troligtvis indoeuropeiska.

Synonym. Ord med helt olika stavning och uttal, men med samma betydelse.
Homonym. Ord med samma stavning och uttal, men med olika betydelse.

22 januari 2018

Packat för att hänga.

de nedpackade bilderna, färdiga för transport
Dådå. Nervös dag, då jag alldeles strax ska iväg med dessa 42 packade bilder till SR/SVT i Göteborg. De ska hängas idag, i morgon är det vernissage. Första gången jag har en utställning av denna storlek. Mest är det ändå kul. Men ändå nervöst.

Vernissage i morgon, utställningen hänger i tre veckor. Tyvärr (eller är det bra?) är det ju inne på ett företag och utställningen kan inte ses av "allmänheten". Fast det innebär ju att jag är lagom utsatt. 

Det är Konstklubben på SVT/SR som arrangerar, arbetsplatsen jag lämnade (SR) för 10 år sedan i år. 


"Approaching tram"

Det blir bilder från Göteborg, Chicago, London, Lissabon och Berlin, 42 stycken sammanlagt. Bilden på spårvagnen är den som är huvudbild. Gillar du den?

14 januari 2018

Ha kul hemma med Navet.

Navet Science center i Borås är mästare på att ta fram skaparlust i sitt expertområde - Naturkunskap, teknik och matematik. Varannan lördag erbjuds en hel sida i lokala Borås Tidning. 
Att experimenten inte bara är för unga eller lärare inom dessa områden är uppenbart. 

Skärmdump Navet.com. AD Daniel Ståhle


OBS! Det finns en regel du bör följa - en som Navet står bakom helt och fullt: "Inga händer i fickorna". 




På Navets hemsida finns också alla Navets BT-sidor samlade. Kika och nog hittar du något för egen del eller för barnen en tråkig helgdag. Lycka till.

13 januari 2018

Bilder att se, del 3.

Lissabon. Häftig stad, om än många backar både upp och ner. God mat också. Här några gatufoto-bilder från denna häftiga stad. Tre av dessa bilder är med på min utställning om en dryg vecka. Kan du gissa vilka?

Downhill Lisbon night

Window boxer

Balcony talk

Background clowns

Cigarette stand

Morning coffee


















Inför min utställning har jag tidigare publicerat bilder från dels i somras i Chicago, dels flera års bilder från Göteborg. Klicka och titta.

12 januari 2018

Direkt på pudelns kärna.

En del uttryck är helt specifika för ett språk. Samtidigt är de tidsbundna, det vill säga om ett antal år har de troligtvis försvunnit eftersom inte direkt vet vad de egentligen betyder. Idag om tre uttryck, där ursprungsbetydelsen försvunnit för de flesta och därför finns risk att uttrycken försvinner så småningom.


Syl i vädret. Att inte få sin röst hörd. Ett bildligt uttryck som är taget från hantverk och används i överförd betydelse. En syl är ett smalt verktyg med vass spets  som idag bara finns kvar i några få yrken. Med din syl gör du hål i läder, tyg och andra mjuka material.
"Inte få en syl i vädret" betyder att andra pratar så mycket att du inte lyckas få in (sticka emellan) ett enda ord. Språkutrymmet är, bildligt uttryckt, så förtätad av ord att man inte ens kan få en syl i vädret.


Pudelns kärna. Den verkliga betydelsen av något. Från von Goethes roman Faust, där huvudpersonen upptäcker att en pudel som han släppt in i sitt rum egentligen är djävulen själv. Först har pudeln genomgått en rad förvandlingar - före avslöjandet - varvid huvudpersonen då säger "Ah, det var alltså pudelns kärna".

Hänga läpp. Att vara ledsen eller på dåligt humör. Enligt flera källor (t ex Wikipedia) den enkla förklaringen att läpparnas uttryck förmedlar känslostämning, eftersom nedåtriktning tyder på dålig känsla. Dock osäkert att tro på den förklaringen rent etymologiskt, eftersom uttrycket är relativt gammalt och motsvaras p
å fornnordiska av ett annat uttryck: att vara flep(er), som också betydde vara efterlåten eller prata meningslös (jämför med motsatsordet flabba, som betyder skratta mycket). Så det är mer troligt att kombinationen av häng och läpp är en omljudning av gammalt uttryck, snarare än en modern tolkning av läpparnas ställning. Men därom tvistar de lärda.