23 maj 2017

Odödlighet. Och priset för det.

Kan en människa leva för evigt? Och vad är meningen med det. Själv tycker jag att döden en dag säkert är välkommen, eftersom konceptet att leva definieras av döden. För utan punkt ingen mening, om du förstår vad jag menar.

Om vi nu i denna lilla genomgång bortser vi från de innovationsmänniskor som tror att det mänskliga psyket inom en kort framtid ska kunna laddas ner, för att sedan överföras i någon typ av maskin alternativt bionisk varelse. Lite för bra, tycker jag. Och vill vi ha homo perpeteus?

Ihågkommen
Men jag menar egentligen i överförd betydelse. Finns det de människor som aldrig kommer att glömmas bort när nuet sakta försvinner i historiens oftast rätt mörka katakomber?
Du tänker säkert på de kända personer i historien som vi (nästan) alla känner till. Einstein, Julius Caesar, Alexander den stor, Cleopatra, Marie Curie och så vidare. En del av de vi känner i historien har inte ens två namn, bara ett namn, en benämning. Så de glömmer vi aldrig. Eller? Själv vill gärna att David Bowie, min mamma och mina barn ska kommas ihåg. Och om folk kommer ihåg mig någon gång, ska det vara med glädje. Lagom egoistiskt, eller hur? Men historien visar på en magisk förmåga att just glömma. Vi kommer helt enkelt inte ihåg någon av de allra flesta människor som funnits. De ovan nämnda är ytterst få undantag.

Anmärkningsvärda historier
Hur gör en då för att bli "odödlig"? Idén är nog att göra något minnesvärt, något anmärkningsvärt eftersom själva kroppens förgänglighet inte är mycket att åtgärda. Kriga mycket. Ha ihjäl en massa folk och i allmänhet vara riktigt j-a ond är en metod. Gick ju sådär för både Kublai Khan, Hitler och Stalin. Fast folk kommer ihåg dem.
Eller så komma på något revolutionerande, som en ny relativitetsteori, upptäcka ett nytt grundämne, skriva en fantastiskt bra bok, vara historiskt snygg och smart på filmduken. Nu känner ni kanske inte mig, men jag är väl ändå ödmjuk som skriver att just detta inte är aktuellt för mig (eller för merparten av mänskligheten).
Kanske rädda världen? Slå ut den där superskurken och med minsta möjliga marginal stoppa räkningen på världens största smutsiga bomb? Nä, just det ja. Sådant sker ju bara på film och liknande. De flesta någorlunda hjälteaktiga i riktiga världen dör ju nästan alltid unga och superhjältar och -skurkar finns ju bara inte.
Så låt oss sammanfatta ovanstående:
1. Dumt att vara ondare än alla andra. 2. Svårt att vara smartare än alla andra. Omöjligt att vara superhjälte.

Slutsats
Suckar lite... Jag tänker att det ändå vore ok att bli ihågkommen för att ha vara en bra människa. Att en gjort ett och annat som andra tycker är rättskaffens och så där. Och att folk sjunger lite vackert på begravningstjänsten - att det får vara bra så. För när en är död bryr en sig kanske inte så mycket om vad andra tycker längre?

Homo sapiens översätts med "den förnuftiga människan". Egentligen är det en liten vridning av medeltida latinets sapiens som kommer av latinets sapere och betyder att smaka eller att vara vis. Så egentligen betyder homo sapiens vis människa.


#blogg100 - dag 84

22 maj 2017

Dagarna.

Måndag. Mån dag. En dag. Vilken som helst.
Det har skrivit mycket om dagarna, de vi lever livet ut. Mest är det funderingar på vad vi gör med dem. Gör du något bra med dina?

Sture Johanssons Förlusten är ett fint exempel.
"Alla dessa dagar
som kom och gick
inte visste jag att de var livet."


Själv är jag förvånad varje dag som börjar, men aldrig förvånad över att de tar slut. Allt tar ju slut en vacker dag. För mig. För dig. För alla. Så vad gör vi med våra dagar?

"Trötthet och leda försvinner på freda
olust och vånda är tillbaka på månda."

Alf Henriksson

"En människa rätta funktion är att leva, inte att existera. Jag tänker inte slösa mina dagar för att förlänga dem. Jag ska använda min tid"

Jack London

"De gamla goda dagarna är nu."
Tom Clancy

"Hur vi spenderar våra dagar, är naturligtvis, hur vi spenderar våra liv."
Ann Dillard

"Var dag den första, var dag ett liv."
Dag Hammarsköld

#blogg100 - dag 84

21 maj 2017

Söndagsporträtt: Genever anyone?

Var på en genever-bar i Amsterdam för ett par år sedan, som del av en väldigt annorlunda photowalk pubrunda med Daniel E (kolla gärna in hans sida i den digitala rymden). Daniel var inte så förtjust i själva genevern, men vi fick ändå både snackat en hel del med pubgäster och några fina bilder. Innan vi drog vidare till nästa ställe...
Pub portrait genever
Den här killen hade en rätt tuff atmosfär kring sig, men poserade ändå lite (och nästan log) när jag lyfte kameran.

Fler av mina söndagsporträtt ser du om du klickar här.

Och just nu finns en del porträtt med på min utställning på Tonys restaurang i Borås. Har du vägarna förbi, så kika gärna in.

#blogg100 - dag 82

20 maj 2017

Ett språks egenskaper.

Vad är ett språk? En delvis filosofisk fråga, men även viktigt för att förstå hur vår (vi människor) gemensamma kommunikation fungerar. Här en enkel genomgång av vissa olika aspekter, alla nödvändiga för att ett språk finns.

Informativa funktionen

Den första egenskapen i alla typer av språk (även kroppsspråk, kärlekens språk eller dylikt) är att språk är medel för överföring av information. Det finns en avsändare och en mottagare. Dessutom finns syfte och mål.

Till detta kommer att både den som överför budskap med hjälp av språket (avsändare) och den som tar emot dessa budskap (mottagare) gör detta avsiktligt och medvetet. Ett språk definieras av det gemensamma, medvetna behovet.


Språkbygget

För att genomföra den medvetna informationsöverföringen ovan, krävs att vi på ett smidigt sätt kan både sända och ta emot. Rent tekniskt kan vi som människor göra det (och gör det) på många vis. Alla har hört talas om kroppsspråket, men det stannar inte där. Vi kan blinka och röra huvudet. Vi kan peka och göra tecken med fingrar, händer och armar, Vi kan vifta med flaggor och så vidare. Det sätt som dock är överlägset både enklast och mest komplext är att göra ljud med talorganet. Och det är också så vi gör människans språk mycket mer komplext än vad någon annan varelse på jorden förmår. Men hur gör vi?

Det talade språket är egentligen inte så komplicerat, det är först när vi tittar på de olika delarna som du förstår att det krävs en hel del för att ha ett språk.

1. Språkljuden eller fonemen. Själva grundandet i ett ord sker genom att kombinera språkljud med varandra. Ta ordet själva, det består av sj, äl, och va. Detta byggande av ljud till ord är viktigt för att göra det till exempel barn gör först av allt - benämnandet. Det är inte heller bara människor som gör detta. Dock är däremot de övriga stegen i talspråkbygget unika för människan.

2. Prosodin. Även kallat melodin i språket. Genom att inte bara sätta ihop språkljuden, utan att även betona olika och att ha melodi i de olika typerna av ord skapar vi mer variation i orden. Ta till exempel ordet banan. Med tryck på första språkljudet (i detta fall även stavelse) betyder det till exempel en plats för att tävla med bilar. Med tryck på andra fonemet är det en frukt (ja, egentligen en ört. Men det är en annan historia).


3. Ordförrådet. De minsta betydelsebärande enheterna i ett språk brukar kallas morfem. Ord kan bestå av ett eller flera morfem. Ta ordet handbollsförbundet som har hela sex morfem: hand-boll-s-för-bund-et. Alla dessa delar har en egen betydelse och funktion, sammansatt skapar vi nya ord och nya sammanhang.


4. Grammatik. Regelsystemet för ett språk, oftast finns det i det talade språket långt innan det blir ett skriftspråk. Hur vi sätter ihop orden är som sagt en medveten process, ofta genom överenskommelser i den gemensamma språkgruppen. När vi gör saker tillsammans och ska berätta om detta med ord måste vi använda ord som beskriver rätt exakt vad som händer, ska hända eller hände Om subjektet är vår grupp, verbet tvätta och objektet bilen är det ju ändå stor skillnad på jag tvättar bilen, vi tvättade bilarna och du måste tvätta en bil


5. Samtal. Den sociala aspekten. För att inte bara ha ett språk, utan för att även utveckla det och anpassa det krävs en social medvetenhet. När talar vi? Vad säger vi? Vem förstår vad? Vad säger vi inte? Runt detta finns talandets etik, ett massa mer eller mindre outtalade regler kring den sociala interaktionen och språket som markör.


Sociala funktionen

Sedan ska vi aldrig glömma att språket för en grupp alltid har en tydlig social funktion. Genom att använda ett språk delar vi mycket mer än det bara utsagda. Genom att använda vissa ord mer, genom att berätta om fel och rätt, genom symbolord och mycket mer är ett språk 

1. Kommunikation. För att vi i gruppen ska dela information med varandra. Till exempel var maten finns. Och om den är billig. Men den informativa delen är så mycket mer eftersom den dels speglar den sociala gruppens kulturella och moraliska värden, dels klart avgränsar oss som grupp mot andra liknande grupper.

2. Kulturbärande. I en vid bemärkelse är detta sant. Språket (och berättelsen) var långt före det talade språket blev ett skriftspråk det viktigaste sättet att förmedla kunskap på. Och kunskapen präglas alltid av det egna språket perspektiv. Dessutom är det viktigt för nationalstaten att ha rena kulturella "arrangemang" på egna språket. 

3. Gränsdefinierande. Språket berättar vem som finns "inne" i en grupp och vilka som står utanför. Genom att tala ett specifikt språk definierar vi ofta oss själva att tillhöra en speciell grupp, en grupp som dessutom har gemensamma moraliska och kulturella världen. Att Svenska Kyrkan i samband med reformationen gick från latin till svenska i det formella språket var en mycket viktig del av Gustav Vasa idé om att förtydliga den svenska nationen. Vissa språk har till och med geografiska gränser som skiljer dem åt. Se bara på de nordiska länderna Sverige, Danmark och Norge.

DEN NÖDVÄNDIGA FÖRÄNDRINGEN
Förändring är ett måste för att ett språk ska hänga med i utvecklingen. Används inte ett språk blir det först gammaldags och sedan dör det ut. Men frågan är snarare om vad som förändras först, Språket eller Samhället/den sociala gruppen? Troligtvis är det så att vi förändras gemensamt. Där språket tidigare i många fall väldigt tydligt markerade en nationell geografisk gräns, har sedan en tid gränserna långsamt börjat lösas upp. Svenska tar in allt mer engelska, inte bara ord, utan även grammatiska former. Språket inom skilda kulturella och sociala sektorer har sedan länge delats över gränserna (läkare gör diagnoser på latin, forskare arbetar på engelska).

Detta är naturligtvis skälet varför många nationalister och rasister känner sig hotade av den utveckling vi befinner oss i. Att vi i Sverige (eller vilket annat land som helst) skulle kunna avstå från denna förändring är ändå en dödfödd tanke (och inte speciellt genomtänkt). 

Sammanfattning
Detta är inte hela historien, men väl vissa viktiga delar i hur till exempel forskare ser på detta med språk. Enkelt sagt uttryckt, ett språk (som kanske livet i övrigt) har många olika både aspekter och definitioner. Och vi berörs av det ständigt, utan att tänka på hur viktigt är för oss. Tur att det då finns forskare som kan berätta mer.

Mer om detta? Klicka då på länken nedan. SPRÅK I FOKUS, Jens Allwood

19 maj 2017

Bilder på väggar.

De som känner mig väl vet att jag är kulturellt, språkligt och bildmässigt mycket intresserad. Det är också det jag arbetat med under de flesta åren i mitt yrkesliv. Skriva, kommunicera, berätta. Idag är det dags för att ta nästa kliv och då handlar det om bilder.

Tonys restaurang i Borås kommer det från och med idag och en dryg månad framöver hänga ett mindre antal utvald bilder från mina vandringar i stadsmiljö de senaste fyra åren. 
Jag blev tillfrågad av en person i mitt nätverk om detta att Tony letade efter en fotograf som var villig att hänga bilder i hans ombonade miljö.


Lite oroligt
För mig är det första gången som jag har en liknande utställning. Jag har varit med i några gemensamma utställningar förut, men detta är första gången som jag "hänger" ensam.
Det är allt lite pirrigt, för jag vet egentligen inte vilket mottagande det blir. Mest hoppas jag att det blir någon reaktion alls, att inte bilderna bara hänger där och ingen bryr sig. Ja, det som väntar får väl se.

Klickar du här kommer du till min fotoblogg (på engelska), där jag beskriver de sammanlagt 12 bilderna. Där står lite om när och var de är tagna, med mera.
Spark på mig!

#blogg100 - dag 80

18 maj 2017

Torsdag med k.

K är en kluring. Och framför allt en riktig bråkstake. För hur uttalas kex, arkitekt och orkidé? Egentligen?!

Innan ilskan drar igång är det dags att förklara en sak för alla er språkpoliser därute. För bara för att ni har en bestämd åsikt eller vet att "alla" i er närhet uttalar något på ett visst sätt kan det vara så att fler än ett sätt är korrekt. Och bland språkvårdare/-vetare är det idag allmänt kutym att vara tillåtande. För även om grammatiken du en gång i världen lärde dig kan verka bestämd, är det inte så enkelt.

Ett bra exempel är uttrycket/ordet i fjol/i fjor (betyder under förra året). Det går att ofta säga om användaren kommer från södra Sverige eller från ett område runt Uppland på grund av hur det sägs (r i södra Sverige, l längre norrut). Men upplänningar kan säga båda delarna, utan att det blir mer rätt eller fel. Jag vet detta av egen erfarenhet, född i Uppsala och allt


Hårt eller mjukt k?
Så tillbaka till upprorsmakaren k. Arkitekt kan uttalas med första k:et hårt eller mjukt. Båda uttalen är korrekta. Och samma sak gäller för k:et i orkidé. Inget är mer rätt eller fel, även om något av bruken eventuellt är vanligare.

Och till de tröttande schismerna kring ordet kex. Jag skrev om detta ord redan förra sommaren
"Etymologisk kommer visserligen ordet kex (som från början stavades käx, kiäks eller käcks) från engelskans cakes. Det är i princip (men bara i princip) samma ord som svenska ordet kakor. Men det är inget argument för att det är mer korrekt att använda hårt k. Lika lite som argumentet att k före mjuk vokal måste uttalas ch- och inte k- (jämför med kedja, kerub, kela och keramik). För titta bara på orden kennel, keps och kentaur.

Det som är viktigt att komma ihåg är att det är brukarna (i detta fall alla som pratar och skriver svenska) som avgör om ett ords uttal eller användning är korrekt. Inte en ordlista eller en språkpolis. I alla tre fall ovan är båda uttalen vanliga i Svenskan. Sedan kan en typ av användning vara vanligare än den andra, men det gör det inte mer rätt. Språkmässigt sätt.

Så. Alla språkpoliser håller med?

#blogg100 - dag 79

17 maj 2017

Hei. Gratulerer med dagen.

Idag är det en stor dag. Om du är från Norge, bor i Norge, är född i Norge, tänker du i Norge eller bara gillar Norge så där lite i allmänhet (och samtidigt står ut med en dels dryga uppnosighet). Det är 17 mai idag.

Norge är ett fint land. Så Gratulerer med dagen!

#blogg 100 - dag 78

16 maj 2017

Släpp lös din egen upptäckare.

Skapa är roligt. Teknik kan vara roligt. Göra tillsammans är alltid roligt. Så varför inte kombinera de två? Ett riktigt bra Science center är en sådan plats. Och är det för långt till Teknikens Hus i Luleå, finns ju alltid Sveriges bästa - Navet Science Center i Borås.


Gör lite uppdrag för Navet. Det är alltid givande och spännande. Från utställningsmaterial, till årsberättelser, ansökningar på engelska till enklare annonser.
Fast enklare och enklare, det är i det korta/lilla uttrycket som mästaren finns. Eller där vi gör vårt bästa att få in helt rätt ton och budskap i få ord/liten design.

Navet har tillsammans med Teknikens Hus i Luleå av Skolverket rankats som Sveriges bästa Science Center i Sverige. Och det för tredje året i rad.

Har ju gjort några andra uppdrag med Navet som intressent; Till exempel deras årsberättelse, om samarbetet Palu och Borås och en podd för Volvoföretaget Triptale. Klicka på länkarna så kan du se.

Du kan också läsa mer om mina uppdrag här (klicka), där mer information om min verksamhet finns.

#blogg100 - dag 77

15 maj 2017

Berättandets två syften.

Det finns en massa att skriva om berättande. Om hur det fungerar och varför det finns. Kulturella skillnader och moraliska historier med mera. Men ibland behövs bara några få rader.

Så jag delar Anäis Nin syn på skrivande.
Anäis Nin

Alla ni andra bloggare och alla andra - känns det korrekt?


#blogg100 - dag 75

14 maj 2017

25 dagar kvar.

Blogg100 går in i slutskedet. Idag har alla deltagare som började 1 mars bara 25 dagar kvar. 
Skönt eller hur?

#blogg100 - dag 75b

The Mother of days.

Happy Mother's Day, Lois. Almost always on my mind, so important in shaping me into the adult being I am today. Soooo thankful for your effort and your boundless love.

I'm the oldest of Lois' three sons, though not biologically hers. But the impact she made on me (together with Denny, my American father) that year, 40 years ago, is invaluable. I was a brat (maybe), because I was somewhat wild - having to take care of myself so much in those days. Not too happy about it, either.

They taught me patience and family values. The showed me love, when I didn't expect any. They incorporated me in their family, no questions asked. I still sometimes ask myself why, though I never question their love for me. I do love my American family, into my innermost core.


(I torsdags skrev jag mer om detta att ha en ickebiologisk, men stark relation till dessa underbara amerikaner. Klicka här.)

Mother's Day in 2017 is this very Sunday, the 14th of May. In the United States, Mother's Day is celebrated on the second Sunday of May. In some countries it was changed to dates that were significant to the majority religion, or to historical dates. In Sweden Mors Dag is celebrated the last Sunday of May.

#blogg100 -dag 75

13 maj 2017

För alla barn.

När jag var ung var Barnens dag inte en speciell dag, utan ett event med åkattraktioner. Det var när ett resande tivoli kom till stan, som helgen de hade öppet kallades Barnens dag. Ett bra år kunde det vara Barnens dag två gånger om.

Oskyldighetens tid. Är det inte just det som är Barnens Dag månntro? Då du tror att allt är möjligt och att inga hinder finns?

Barn. Ursprungligen från indoeuropeiskans bhorna, via germanska barna. Lite otydlig urspunglig betydelse, men troligtvis bära (som i snart föda). Många olika europeiska varianter av ordet verkar ha ursprung i just födandet, däribland tyskans kinder och grekiskans gignomai (med betydelse födas).


Tivoli. En gammal italiensk stad nära Lazio. Ursprung i namnet Tibur. En som är från Tibur är en travertine (som också betyder en slags sten för byggnation eller konstruktion) eller modern italienska just tivoli. Också ett spel, enligt vissa språkvetare.

I Sverige firas Barnens dag samma datum varje år, 13 maj. Den är till för att uppmärksamma barn och dess utsatta situation runt om i Sverige och världen. Nu för tiden firas inte Barnens dag i någon större utsträckning. Barnens dag arrangerades första gången i Sverige i Stockholm 1905, just denna dag - 13 maj.

12 maj 2017

Effektiva merord.

Sjätte bokstaven i alfabetet är F. 
F som i fredagsnöje. 


Fyrkant. Usch, blir illamående av ljusmärke sett från sidan, men inte som vanligtvis runt.

Farled. Pappa åkte bort utmed vägen, lidandes. Hade nära till både skratt och svordom.

Frigga. Gudomligt ledigt sätt att sätta segel. Välspelat av oss alla.

Fler merord hittar du här. Kan du se deras inre mervärde?

#blogg100 - dag 73

11 maj 2017

Vid sjön.

När kortet nedan togs var jag osäker på om jag någonsin skulle komma tillbaka. Till den här sjön i norra Michigan, som jag lärt mig att älska. 40 år senare vet jag mycket mer, men jag kan sakna okunskapen i allt som låg framför. #tbt #tillbakablickstorsdag

1976-77 var jag utbytesstudent i USA. Jag bodde hos en underbar familj i lilla Noblesville strax norr om Indianapolis i Indiana. Där tog jag min examen som senior på NHS och där var jag med och spelade hem en andraplats i statens juniormästerskap i fotboll. Och mycket mer. Jag skriver nog lite om Lo, min amerikanska mamma om några dagar (på söndag), då det är Mother's Day.
Burt lake, tidig sommar 1977

Burt lake
Men hjärtat var på många vis lite längre norrut, i delstaten Michigan. Det var dit jag kom en dag i augusti för att träffa min familj för första gången. Och det är där bilden är tagen, sista dagen där under mitt utbytesår. Dagen jag inte hade en aning om jag ens skulle komma tillbaka till USA någonsin igen.

Nu, nästan exakt 40 år senare vet jag bättre. Jag har återvänt både till USA och till mina amerikanska föräldrar cirka 25 gånger. Engelska är mitt levande andraspråk, som jag också använder yrkesmässigt. Men jag kan sakna det oskuldsfulla. Ovissheten om vad som komma ska. Fast det är tur att en inte visste. Det skulle ha varit mycket att ta in.

Drömbygget
En bild till. För min familj byggde så småningom sitt drömhus vid samma sjö. Och under cirka tio år levde sin dröm, 12 meter från den vackraste av utsikter. Men det är en annan historia.
Taget från samma plats som kortet ovan,
fast vänt åt andra hållet. Och drygt 25 år senare.
#blogg100 - dag 72

10 maj 2017

Berättande svenska.

Idiom, metaforer och så kallade fasta uttryck. Alla gör de svenskan mer svensk, på både gott och ont. Här en kortförklaring på vad de är och vad de gör för svenskan.

Fasta uttryck finns i princip alla språk. Fasta uttryck är en starkt bidragande skäl till ett språks nationella egenhet. Här går det för den som lär sig ett främmande språk inte att lära sig varje ord för sig, utan helheten måste pluggas eller "kännas" in. Det är därför idiomatiska uttryck sägs göra ett språk idiomatiskt, ger det mer flyt och låter "rätt" för den med språket som sitt modersmål.
Den som byter ut vissa ord i ett fast uttryck (även om de har samma semantiska innebörd), anses förstå och klara språket sämre.

Metafor har jag skrivit om förr. Det är ett bildligt uttryck, där innebörden av orden ger en bildlig betydelse. En spikrak väg är en väg som är rak som en spik (oftast är). Metaforen kan vara genomskinlig eller ogenomskinlig, vid det senare kallas de (om de är etablerade i svenskt språkbruk) för idiom.

Idiom liknar metaforen, men de enskilda orden i uttrycket kan inte bildligt tydas med samma innebörd som hela uttrycket i sig. I svenskan beskrivs ett idiom som ett fast uttryck vars betydelse inte framgår av de enskilda ingående ordens betydelse. Att något är fint som snus, betyder inte vare sig att det är smått eller liknar snus utan att det är något som fungerar bra. Inom språkvetenskapen kallas det när orden i ett uttryck inte ger ledtråd till uttryckets innebörd att uttrycket är ogenomskinligt.


Ordpar (eller paruttryck) är en underavdelning till idiomen. Ordparen känner du igen eftersom de har två likvärdiga huvudord från samma ordklass, exempelvis bära eller brista (verb), eld och lågor (substantiv) eller fix och färdig (adjektiv). 

Kollokationer. En annan typ av fasta uttryck där vissa kombinationer av ord är mer korrekta än andra. Vi säger sprängande huvudvärk, inte exploderande huvudvärk. Vi säger att Bengt och Britta har ont i halsen, inte att de har ont i halsarna.

Att kunna ovanstående språkliga konstruktioner är att ha kunskap som går på djupet. Det är också det vanligaste sättet att testa hur väl du behärskar ett främmande språk. Du ställer bara frågor som denna.
Använd rätt ord i frasen: 
När hen blev 40 bildade/skapade/byggde/gjorde hon ny familj och levde sedan i frid och lugn/glädje/ro/fröjd
Den som kan svenska i grunden vet att orden är bildade respektive ro. Detta eftersom det handlar om två svenska idiomatiska/fast uttryck.
Nederlandse Spreekwoorden

Idiom över gränser
Vissa idiomatiska uttryck har syskon i andra språk. Troligtvis på grund av att språken och uttrycken migrerat över tid. Ett sådant exempel är idiomet Köpa grisen i säcken, som har motsvarigheter i många andra europeiska språk - på finska, engelska, franska, tyska och nederländska motsvaras det av ostaa sika säkissä, buy a pig in a pokeacheter un chat en pochedie Katze im Sack kaufen och een kat in de zak kopen.

Bilden som jag illustrerat detta inlägg på är ett väldigt bra exempel på idiom som är internationella. Den är målad av Pieter Bruegel 1559 och heter Nederlandse Spreekwoorden. I den finns en rad olika talspråk (idiom) att känna igen. Hittar du några?
Annars kan du fuska lite genom denna länk.

#blogg100 - dag 71

9 maj 2017

Dags att brista.

"Visst gör det ont när knoppar brister.
Varför skulle annars våren tveka.

Varför skulle all vår heta längtan bindas 
i det frusna bitterbleka?"

Karin Boye visste vad hon beskrev (hela dikten kan du läsa här). Märklig vår vi ändå har och haft, där den kommer och går, ger och tar tillbaka. Vissa härliga dagar har vi upplevt och även om det inte var så varmt i söndags var det ändå lätt att se att knopparna snart brister.

Knoppande azalea, 

Slottsskogen Göteborg 7 maj 2017
För visst är vi människor nära besläktade med naturen och följer känslomässigt säsongens övergångar spänt. Våren handlar så vansinnigt mycket om längtan till allt det som komma ska. Mitt bästa råd är (som alltid) lev i nuet, för framtiden bär annat än vad du tänkt.

Karin visste dessutom mer.

"...

Då, när ingen rädsla längre håller, 
faller i ett glitter kvistens droppar 
glömmer att de skrämdes av det nya 
glömmer att de ängslades för färden... "

#blogg100 - dag 70

8 maj 2017

En parksöndag.

Så mycket vi gjort, så mycket kvar att göra - i vårt nya boende. Så det bästa en kan göra är att inte häcka hemma, utan ta en lååång promenad i parken.

Slottsskogen 7 maj 2017. Inte lika varmt som den övriga senaste veckan, men mest uppehåll och skönt ändå. Så det är mängder av människor i parken. Och hundar. Överallt. 
Fungerar bra för en gatufotograf att bara gå runt lite och fotografera närhelst lusten faller på.
Dog attention

Dogs are pulling

Joy of walking

Let's get a view

Two benches

Work area traffic


#blogg100 - dag 69

7 maj 2017

Ett gott skratt...

... förlänger livet. Eller hur? Idag är det internationella skrattdagen (varje år, första söndagen i maj) och det tål att tänka på. Eller åtminstone småle lite åt.

En klassiker kanske?

Skratta. Gammalt ord som från början i Sverige mest användes dels dialektalt, dels i "enklare" språk. Från början med betydelse låta starkt och skränigt, jämför med skvallraskramla och skallra. Troligtvis ett från början germanskt onomatopoetiskt (ljudhärmande) ord. Lite märkligt är att före 1800-tal var det ordet från början innebar ett högljutt och bullrande beteende ( typ skrattlöje).
Från början använde vi svenskan mer en tidigare variant av ordet leende (hlahjanför dagens betydelse av skratt, leende har samma ursprung som ordet löje rent etymologiskt sett.  Sammantaget är dessa ord goda exempel på betydelsevandring, vanligt förr i tiden, mer vanligt idag än vad vi alltid förstår.

Se även tidigare inlägg om skratt (där Brasse spelar i ett enmansband.)

#blogg100 - dag 68

6 maj 2017

Dominant öga ger magisk närvaro.

Det finns knep för att göra bilder mer intressanta. Idag tänkte jag dela ett riktigt bra för porträtt (som fungerar både på foton och målade konstverk). 
"Rolling cigarette"

Principen kallas "dominant öga" och säger att du ska placera den avbildades dominanta öga (det närmaste, tydligaste eller mest upplysta) exakt på en centrerad mittaxel. Och när du gör det med motivet tittande på dig, kan du röra dig varsomhelst i rummet och den avbildade personen tittar ändå rakt på dig. 

Se den nedre bilden för hur jag använt beskärning för att få det tydligaste ögat på den lodräta centerlinjen.
Häftigt, eller?




Principen bakom "dominant öga"

#blogg100 - dag 67

5 maj 2017

Sälja. Huset. Idag.

Det blev sammanlagt 12 år i lilla Bollebygd. Ett praktiskt boende för mig, min fru och resten av familjen. Men det är nya tider nu, med utflyttade barn. Så flytten in till Göteborg är naturlig för oss. Vi startar om igen, samtidigt som vi avslutar vår husägar-kapitel.

Här några ord om detta.

Sälja. På fornsvenska scelia. Äldre ord som förr betydde mer än bara sälja, till exempel offra eller överlämna. Den gamla betydelse överlämna är dock helt utdöd idag. Betydelse att offra finns kvar i vissa uttryck, till exempel i att sälja sig dyrt. Ordet (till) salu är mycket nära besläktat och berättar en hel del om hur ord förändras med tiden. För sälja och salu är idag helt olika i både stavning och uttal även om de från början var i princip samma ord.

Dag, På fornsvenska dagher (jämför med isländskans dagr), ett urnordiskt ord. Finns motsvarigheter i nästan alla europeiska språk, de kommer alla från den indoeuropeisk roten di- med urbetydelse lysa. På till exempel latin dies, på engelska day, på katalan di
Namnet Dag har inte samma ursprung som ordet för motsatsen till natt. Det kommer troligtvis från indoeuropeiska dhogho, till dhegh med betydelsen bränna, heta

Hus. Samma ord har vi haft i svenskan sedan minst fornsvensk tid. Av germanska husa eller möjligtvis från indoeuropeiska keudh, som betydde dölja eller betäcka. Om det är det senare är ordet direkt besläktat med ordet hud. Under äldre europeisk tid användes i flera språk latinets domus (eller liknande) för hus, idag är den användningen helt borta. Kvar finns dock till exempel orden domesticerad och domän på svenska.

#blogg100 - dag 66

4 maj 2017

Barndomen var enklare.

Var vi lyckligare förr? Jag tror inte det. Däremot tror jag att de allra flesta barn, oavsett omgivning, har en något "skär" syn på sin bakgrund. Och var det hyfsat ordnat är det lätt att säga att det var bättre förr. Naturligtvis var det inte så, men vissa värderingar och sociala sammanhang var det kanske.

Jag tror helt enkelt att det är så att med vuxenhet följer en slags ansvar och helhetssyn som skapar oro och insikt om de problem som finns kring oss. Barnen är oftast lyckligt omedvetna om detta. Därmed finns en grund för "det var bättre förr", detta att det mesta kändes tryggare.

Värderingarna har förändrats, inte för att en yttre kraft smugit sig på oss, utan för att via alla förändras i och med att världen kring oss gör det. Det finns en otrygghet även i detta. "En vet vad en har, men inte vad en får". Då är det lätt i denna lite falska trygghet att säga "det var bättre förr", på den tiden som du i retrospektiv känner igen och är väl hemma i. 

Framtiden? Det är en annan sak. Men det enda du säkert vet att den hela tiden kommer hit.
Uppsala-cowboy

Klassiskt smultronsnöre
#blogg100 - dag 65

3 maj 2017

Flytten som kroppen kände.

Helgen som var var god på många vis. Vackert väder. Glada tillrop från nya grannarna. Och en massa hjälp under själva flyttdagen. Men. Nästan aldrig tidigare har jag haft så ont i kroppen som jag har nu. Ont så att jag önskar att jag bara kunde sova.

Vi har förberett flytten nu i nästan tre månader. Först var det de fyra veckorna för visningen av huset, sedan lite lugnare, men ändå en hel del plock med våra förråd (mest välja allt som skulle slängas/ges bort/säljas) och sedan alla dessa turer till återvinningscentralen. Sedan packningen som vi påbörjade för två veckor sedan. På lördagen genomfördes det allra mesta av flytten, med hjälp av en massa kamrater. Men det harv återstått en del, bland annat slutröjning och städning i huset och nu att få allt vi har på rätt plats i nya hemmet. En pärs av långmaraton-slaget...


Så här några för mig just nu gällande ord förklarade.

The Vitruvian Man
The Vitruvian man, Leonardo da Vinci

Rådbråkad. Tidigast hittat i svenska texter på 1600-tal. Idag betydelse mörbultad eller mycket öm i kroppen. Troligtvis kommer första delen råd- från medeltyskans rad, med betydelse hjul, ratt eller stegel och -bråkad har betydelsen bruten (bråka = bryta).  Gammalt ord som betyder bruten över hjulet, ett slags straff som ibland kallas stegling förut.


Mörbultad. För att möra (mjuka upp/göra mindre segt) köttet inför tillagning, var ett äldre knep (som en del fortfarande använder) att "bulta" på köttbiten. Ordet har sedan börjat användas i överförd betydelse, till exempel om någon varit i slagsmål och fått sig några smällar: "Han var ju alldeles mörbultad, Svensson".

Bulta. Betydde från första början i fornsvenska bullra. Betydelsen har dock vandrat över till banka. "Bulta på dörren", förklarar lite.

Ledbruten. Led-, på fornsvenska ledher (äldre liþermed samma betydelse som idag. Troligtvis från indoeuropeiska roten för böja = li-

Bruten liknar bråkad ovan (och har en liknande bakgrund/betydelse). Ordet är troligtvis onomatopoetisk från början med betydelsen ett brakande ljud (när något går sönder). På isländska och fornsvenska brjóta, ett urnordisk ord (b(a)riutiþ), med indoeuropeisk bakgrund (bhreud).

#blogg100 - dag 64


2 maj 2017

Gudars skymning, vilka konstiga uttryck.

Det finns många uttryck i svenskan som vi ofta (nåja) använder, men som vi egentligen inte riktigt vet vad de innebär.  Så här några enkla förklaringar (som du kan använda vid lämplig kulturell sammankomst.) ;)

Suga på ramarna. Kommer från de felaktiga uppfattningen att en björn i idé suger på sina tassar (ramar) för att överleva under vinterdvalan.

Ont krut förgås inte så lätt. Felaktig översättning ligger bakom detta relativt gamla svenska uttryck. Om jag berättar att ogräs heter unkraut på tyska, kanske du förstår själv...

Hålla ett getöga på något. Från fornnordiskans geta/gæta med betydelse vakta, förvara, vårda, ge akt (på ngt).


Supa, ljuga eller svära som en borstbindare. Inlånat uttryck från tyskans saufen wie ein Bürstenbinder, redan på 1700-talet i svenskan. Bürsten kan på tyska betyda både supa och borsta och syftar därför inte alls nödvändigtvis till yrkesgruppen borstbindare. Från början användes uttrycket just om supa på svenska, fast uttrycket började utökas till svära som... och ljuga som... någon gång på 1800-talet

Till min smala lycka. Har absolut inget med tjocklek eller liknande att göra. Eftersom ordet smal i äldre tider användes med betydelsen knapp (som i liten marginal) betyder egentligen uttrycket tur, med knapp marginal.

Gudars skymning. Ett kraftuttryck som faktiskt hänger ihop med gamla asatron. Egentligen antingen gudaskymning eller gudars skymning. Det är helt enkelt världens undergång eller Ragnarök.

Fler uttryck du undrat över?

#blogg100 - dag 63

1 maj 2017

Att våga stå emot.

Är med i (som ju även många andra är) Facebook-gruppen #jagärhär. Idag kom en angelägen önskan från ett par av deltagarna där. En förfrågan jag genast vill dela.


För 500 tågande nazister i Falun är 500 för många. Jag skriver som jag gjort förr; det är svårt att tåla de mest intoleranta i vårt annars toleranta samhälle
De subversiva, de våldsbejakande hatarna och de som gör allt för att det gemensamma och trygga Sverige ska gå under bör inte försvaras. I alla fall inte i sin samhällsomstörtande intolerans.

Så jag delar bilden från #jagärhär här. Du får gärna ladda ner bilden och dela i för dig angeläget och relevant social forum.

#blogg100 - dag 62