30 juni 2016

Sveket jag minns.

För ett knappt år sedan kom ytterligare ett svek, i vår vardag som vuxna kring ett flerfunktionshindrat barn. Över våra huvuden, mot personalens vilja och trots att forskning kring hur en bör handskas med barn som våra, tog några tjänstemän ett beslut som orsakade massor av besvär. Flytten av Kommunikationsklasserna i Borås.
#Tillbakablickstorsdag #tbt

Året som gått har varit plågsamt, inte minst för att det visat med en stenhårt klarhet hur mycket förakt det finns hos vissa tjänstemän mot oss och vår situation. Trots löften om att flytten inte skulle bli av genomfördes den. Trots löften om färdiga lokaler, byggdes det vidare under stor del av hösten. Trots utredning om vad som gick fel har absolut inget hänt med de som orsakade allt besvär. Ingen har bett om ursäkt, ingen har förklarat varför det blev så fel. 
Föräldrar har tvingats  stå ut med en massa besvär och krångel, personal har sjukskrivit sig, tanken med inkludering för ungdomarna fungerar fortfarande inte, eleverna körs dagligen fram och tillbaka mellan olika skolbyggnader med taxi samt inte minst tjejerna och killarna har inte mått bra.

Idag har det mesta lugnat ner sig, men skolans inkludering är nästan helt bortblåst och trots att personalen gör i princip allt de kan är de fortfarande bjudna med armbågen av ansvariga tjänstemän vad gäller att hålla kvalitet på skolverksamheten för dessa ungdomar.

Här en kort tillbakablick och sammanfattning av vad som hände (klicka).

Och här en sammanfattning av allt strul som skapades helt i onödan (klicka).

#blogg100 - 122

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar